Gastric bypass
Den operation som Malin gjort på magsäcken heter ”gastric bypass” (GBP).
Det är en kombination av en liten mage och delvis urkoppling av tunntarmen. Magsäckens övre del (ca 15-30 ml) avskiljs från resten av magsäcken med hjälp av en häftapparatsteknik som kallas stapling.
Den gamla magsäcken som är den större delen blir kvar och bildar en så kallad blindsäck och den producerar som tidigare magsafter.
En ny förbindelse från den lilla magfickan skapas genom att tunntarmen avdelas efter ca 50-75 cm och den nedre delen av tarmen sys fast vid magfickan. Genom den passagen transporteras sedan maten du äter.
Den övre änden av tunntarmen sys fast 75-100 cm ned på tarmen som kopplats till magfickan. Därmed förbinds den resterande magsäcken med tarmen och de viktiga magsafterna tillförs maten i tarmen.
Att anpassa sig till små portionsstorlekar och välja en näringsrik och varierad kost är viktigt för att operationen skall lyckas och näringsbrister undvikas.
Genom denna operation får man en kombination av en liten mage och klart försämrat upptag av föda. Då blir tiden för kort för att hinna bryta ner och ta upp all föda. Således kommer stora delar ut med avföringen utan att tas upp av kroppen.
Här är en film som visar hur en GBP går till, inget för känsliga! Filmen är från universitetssjukhuset i örebro.
mms://wwwv1.orebroll.se/kir/patinfolgbpop01.wmv
Viktminskning/resultat?
Den här metoden ger de bevisat bästa resultaten, 6 procents större nedgång än övriga metoder. Det är den vanligaste magsäckskirurgin mot fetma, den har få biverkningar. De första årens viktnedgång är ofta dramatisk: i genomsnitt drygt 40 kilo eller 50 procent av den tidigare övervikten. Men de individuella variationerna är stora. Efter 3-5 år ses i stora material en 70-80% reduktion av övervikten. Efter 14 år kvarstår en viktreduktion på 50-70 %.
Hur görs operationen?
Operationen görs under narkos antingen med öppen kirurgi eller laparoskopiskt (titthåloperation). Vårdtiden på sjukhuset varrierar mkt men man brukar räkna 2-3 dagar för laparoskopiopererade och något längre för de med öppen kirurgi.
Komplikationer?
Alla patienter som opereras kan drabbas av komplikationer. Vid större operationer, som tex gastric bypass måste man alltid räkna med att några patienter drabbas av komplikationer. Komplikationer efter en GBP är principiellt av två slag, dels generella komplikationer som kan förekomma efter alla typer av kirurgi, dels komplikationer som är specifika för just detta ingrepp.
De generella komplikationerna som inträffar i samband med operationen är tex sårinfektion, blodpropp, lunginflammation ect. Man brukar räkna med att någon av dessa komplikationer inträffar hos 1-2% av patienterna. Denna typ av komplikationer kan oftast lätt behandlas och leder sällan till långvariga men. I anslutning till operationen kan även tarmvred (stopp i tarmen) inträffa. Det kan antingen bero på felaktig kosthållning eller sammanväxningar i magen. Ibland behövs en ny operation för att lösa problemet. De vanligaste sena komplikationen (som inträffar flera månader efter operationen) är ärrbråck. Man kan räkna med att detta uppstår i 5-10% av fallen. Ett ärrbråck måste vanligen åtgärdas med ny operation. Ärrbråck kan man få vid båda operationsmetoderna även om de är lite vanligare vid öppen kirurgi, andra orsaker spelar också in såsom om man varit opererad i området tidigare.
En mycket allvarlig komplikation är läckage från de olika suturlinjer (nya förbindelsen mellan magsäck -tarm och tarm-tarm) som finns inne i buken. Läckage är en allvarlig komplikation som oftast leder till en ny operation. Läckage inträffar vid 3-5% av operationerna. Läckage ger ofta långvariga problem med förlängd sjukhusvistelse i flera veckor och antibiotikabehandling.
Sena komplikationer relaterade till GBP är framförallt magsår och näringsbrist. Magsår uppstår ibland i suturraden mellan nya lilla magsäcken och tunntarmen. I de flesta fall är dessa magsår relativt enkla att behandla men i enstaka fall kan man behöva operera. Ca 5% av patienterna får nångång i efterförloppet ett dyligt magsår.
Dödliga komplikationer är extremt ovanliga, men de finns och inträffar i ca 1 fall av 1000 opererade.
Maten!
Det viktigt som opererad att man väljer bra mat, dvs näringsriktig mat av hög kvalitet.
Gastric bypass är förknippat med en klar risk för att diverse bristsymptom skall uppstå (fr a blodbrist, proteinbrist och vitaminbrist) om man inte sköter måltiderna. Måltidsordningen skall därför vara regelbunden med ca 6 mål mat om dagen. Undvik dock småätande mellan måltiderna.
Det är viktigt att man tuggar maten noggrant. Ta god tid på sig när man äter. Måltiderna får gärna ta 30 - 45 minuter, i varje fall minst 20 minuter.
Man bör sträva efter att äta varje måltid så torr som möjligt. Maten stannar då längre i magfickan och man får en bättre mättnadskänsla. Dessutom är det mindre risk att maten stockar sig i den nya magmunnen, något som kan ge smärta och eventuellt kräkningar. Vätska får man istället dricka mellan eller en kort stund före måltiderna.
Vad är dumping?
Dumping är ett symptom som uppstår då man överbelastar tarmen med glukos(socker). Hos personer med intakt funktion av nedre magmunnen portioneras maginnehållet ut i tarmen i små mängder i taget, då kan inte dumping uppstå. Hos GBP opererade ramlar hela den intagna födan omedelbart in i tunntarmen. Detta innebär att man får en hög lokal glykoskoncentration och dumping uppstår.
Dumping karakteriseras av en känsla av matthet,hjärtklappning och ibland kallsvettning. Ofta måste patienten gå och lägga sig en stund och symptomen försvinner då på ca 10-15 minuter. Detta kan låta ganska beskedligt, men i praktiken upplever dock många patienter detta som mycket obehagligt. Så pass att de flesta väljer därför att avstå från sötsaker.
Vem får opereras?
Kirurgi är en drastisk metod mot svår fetma. Operation brukar bara komma ifråga vid ett BMI på minst 40 eller bland patienter som har allvarliga följdsjukdomar på grund av fetman. Personer över 60 år och under 18 år opereras bara undantagsvis. Problem som talar emot en operation är psykisk sjukdom, alkohol- och drogmissbruk, ätstörningar och magsår. De vill helst att man försökt ordentligt på "egen hand" innan. De finns patientkategorier där bypass bör vara förstahandsalternativ. Då handlar det om personer med annorlunda ätbeteende, det vill säga att man småäter ofta, och som har ett högt intag av lättsmält, sockerrik föda exempelvis glass, godis med mera.
Hur gör jag om jag vill ha en operation?
Man bokar ett läkarbesök hos sin husläkare och ber om att remiss ska skickas till sjukhuset. Beroende på vilket sjukhus och vart man bor skiljer det sig hur lång tid det tar, men man får nog räkna med minst 1 år från de att remissen är skickad. Vissa får vänta betydligt längre än så tyvärr. Privata alternativ finns och då kostar det runt 100.000:-.
